Är du lite extra intresserad av choklad och dess ursprung kan du läsa på lite här nedan.

Från Amazonas till Europa
Kakaon härstammar troligen från områdena kring Amazonas i de sydamerikanska regnskogarna. Det sägs att det var guden Quetzalcoatl, paradisets trädgårdsmästare bland såväl mayaindianerna som aztekerna, som gav kakaoträdet till folket.
Mayaindianerna använde kakao som ingrediens i olika kryddade drycker och som offergåva till gudarna. Både maya och azteker använde bönorna som en slags pengar.

Columbus var först
Christofer Columbus, som introducerades för bönorna på ön Guanaja utanför nuvarande Honduras 1502 fattade aldrig grejen: varför var de här bönorna så värdefulla? Han tog hem lite kakao till spanska hovet, men de gjorde ingen succe.
Femtio år senare när den spanske erövraren Hernán Cortes erövrade Mexico fick han fascinerad bevittna hur aztekernas kejsare Montezuma II inmundigade sin skummande kryddiga kakaodryck under rituella former. Cortes tog kakaon till Spanien, där nunnor bättrade på receptet och blandade kakao från Sydamerika med socker från Ostindien och vanilj från Mexico. Det blev inte så dumt. Allt fler förstod finessen med den nya modedrycken. Den nya drycken behandlades som rena statshemligheten, tills den spreds till Frankrike i och med en kungligt bröllop 1615.

Medicin och gudarnas föda
Kungahusen i hela Europa lät sig förföras av den dyrbara exotiska drycken från fjärran land. Choklad sågs som medicin och länge såldes kakaobönor som läkemedel på apoteket.
Carl von Linné gav kakaon dess latinska namn: Theobroma cacao, gudarnas föda. Tur att vi människor också får smaka!

Choklad för folket
Länge var choklad så dyrbart att bara överklass och kungligheter kunde kosta på sig att njuta av drycken. Men år 1825 uppfann nederländske Coenraad van Houten kakaopressen.
I den kunde man skilja fettet, eller kakaosmöret, från det vi idag kallar kakao: en kompakt presskaka som kan omvandlas till nästan fettfritt pulver. Detta var startskottet för drickchoklad åt folket!

Första chokladkakorna
1847 skapade engelsmännen den första gjutna chokladkakan, som ett alternativ till praliner och nougater. Men den kakan grynig och grov och inget vi skulle uppskatta idag.
1879 skapade chokladmästaren Rodolphe Lindt en maskin som conchade chokladen. Behållarens snäckform gav tekniken dess namn: conche är det franska ordet för snäcka.
Maskinen bearbetade den grova kakaomassan under flera timmar, så att kakao och socker blev allt mer och finfödelade och chokladen blev just så silkeslen som vi är vana vid idag.

Mjölkchokladen
1879 är också mjölkchokladens födelseår. Den första mjölkchokladkakan var egentligen ett experiment som riktade sig till undernärda barn: kakaons näringsämnen skulle kombineras med den livsviktiga och kalciumrika mjölken.
Men… mmmm… resultatet var så frestande att mjölkchokladen snart blev en av de mest populära chokladvarianterna i världen.

Hälsosamt på många olika sätt
Choklad är faktiskt rena medicinen. Den kryllar av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det koffeinliknande ämnet theobromin gör oss pigga, fenyletylamin får oss att känna oss förälskade, och aminosyran arginin ökar lusten.
– Choklad fungerar som ett afrodisiakum i vid bemärkelse. Den ger en extra skjuts till kärleken, men också till annan sinnlighet och inspiration, säger Mercedes.
Precis som kaffe och te innehåller choklad stimulerande så kallade xantiderivat: koffein, teofyllin och teobromin. Men i choklad finns inte mycket koffein. Istället dominerar teobromin, som är en mildare stimulant. Den påverkar inte nattsömnen, utan gör dig bara lite god och glad.
Antioxidanter, bland annat polyfenoler, som också finns i grönt te, och som skyddar hjärta och blodkärl.
Stimulerande ämnen: koffein, teofyllin och teobromin.
Anandamin, en kroppsegen cannabinoid. Namnet kommer från ordet ananda som är sanskrit för lycksalighet. Mängderna är dock mycket små.
Fenyletylamin, en byggstan för signalsubstansen dopamin som gör oss nöjda och glada.
När vi äter choklad ökar kroppens nivåer av må-bra-substansen serotonin. Om vi äter något gott som är både fett och sött triggas dessutom hjärnans belöningssystem.

Pigg och glad av en pralin
Deppad? Krossat hjärta? Full av nyförälskad längtan? Choklad är bästa förstahjälpen. Choklad frigör kroppens eget knark, signalsubstansen anandamid. Den påverkar också signalsubstansen serotonin, som får oss att känna oss glada och nöjda.
Choklad innehåller också fenyletylamin, som får oss att känna oss glada och lystna på kärlek.
Kakao är rikt på mineraler, vitaminer och spårämnen, som kalcium, järn, fluor, magnesium, A-vitamin och riboflavin. Det innehåller till och med ämnen som är bra för tänderna. Viktväktarna i Frankrike lär rekommendera två bitar mörk choklad om dagen.

Alla varianter kan egentligen delas in i tre huvudgrupper: Criollo, Forastero och Trinitario.

CRIOLLO är en av de äldsta kakaosorterna och kallas kakaons urmoder. Idag är den nästan utrotad och står för mindre än 3 % av världens odlingar. Criollo är mycket svårodlad och tycks nästan dra till sig sjukdomar och problem. Så trots en smak i särklass har den fått ge vika för de andra sorterna. Kakaobönderna har helt enkelt inte råd med riskerna.
FORASTERO (spanska för främling) är en stor grupp av såväl vilda som förädlade arter. Forastero har spritt sig från Amazonas ut i världen. Idag består ca 80 % av kakaovärldsproduktionen av Forastero. Smaken är inte lika fin som Criollon, men skördarna är goda. Detta är kakaons bulk, som används i allt från chokladglass till kakaopulver och lågprischoklad.
TRINITARIO Omkring 1725 ödelade en cykon det mesta av Criollon på Trinidad. Träden ersattes med Forastero som naturligt korsade sig med de Criollorester som fanns. Idag odlas så kallad Trinitario över hela världen. Den anses vara den stora kommersiella kvalitetskakaon.

Trinitario tar stort intryck av växtplats och miljö, och det utnyttjas i produktionen. Det är stor skillnad på en Trinitario från Madagaskar och en från Java.

Kakao är en av världens stora handelsvaror. 2004-2005 producerades 3,3 miljoner ton kakao i världen.
Kakao växer på träd – i form av gula och röda frukter som skjuter ut från trädets stam som en slags underliga utväxter. Själva kakaobönorna är fruktens frön.

Choklad i siffor

  • En kakaofrukt är i genomsnitt cirka 20 cm lång och väger ungefär 380 gram
  • Ett träd ger i genomsnitt 50 frukter, eller cirka 3 kg färdig kakao, per år
  • En frukt innehåller 30- 50 kakaobönor – kakaoträdets frön
  • 10 kakaofrukter ger 1 kg färska bönor, som ger ungefär 400 gram torkade bönor
  • Till en 100-gramskaka mörk choklad behövs 1,5-3 kakaofrukter

Det har blivit lite ”fint” att gilla mörk choklad. Men choklad handlar inte om att tävla och prestera något, utan om njutning. Och dessutom: är choklad finare och mer äkta om den är 70-procentig eller om den är 40? Nej, absolut inte. Allt beror på kvaliteten.
70-procentig choklad gjord på dålig eller illa hanterad kakao är 70-procentigt skräp. Annat är det med 40-procentig choklad av de finaste råvaror: kvaliteten är högre fast kakaohalten är lägre. ”70 procent kakao” kan betyda lite olika saker
I vissa chokladsorter har man tillsatt extra kakaosmör för att få en mjukare konsistens. Då blir halten torrsubstans lägre. Men det är inte mindre ”äkta”.

EU har särskilda direktiv för mängden kakao i olika chokladsorter:
Mörk choklad: minst 43 % kakao, inklusive minst 26 % kakaosmör
Mjölkchoklad: minst 30 % kakao och minst 18 % mjölktorrsubstans, inklusive minst 4,5 % mjölkfett
Vit choklad: minst 20 % kakaosmör och minst 14 % mjölktorrsubstans, varav minst 3,5 % mjölkfett

Det är skillnad på praliner
Varför är handgjorda praliner så mycket dyrare?
Jo: eftersom ingredienserna i exklusiv choklad är dyrare. Hantverk är dyrare än maskinarbete. Och riktig choklad tar tid: varje handgjord pralin kräver många arbetsmoment. De kan ta från några dagar till flera veckor att tillverka. Handgjorda praliner är dessutom färskvara utan några konserveringsmedel.